-
1 arrazoi izan
to be right; \arrazoi izan da zorra ordain dezaten it is right that they should pay their debt————————(du/ad.) to be right; \arrazoi izan duzu baina ezin dute egin orain you' re right but they can' t do it now; horretan Malthus-ek arrazoi zuela dirudi Malthus seems to have been right about that; nork duen arrazoi jakiteko in order to find out who is right -
2 berdindu
du/ad.1. (berdin egin) to equalize, make... equal, equal ; zure edertasunak ez du zure ahizparena berdintzen your beauty doesn't equal your sister'sb. to make... the samec. Fin. alde ekonomikoak \berdindu to redress economic imbalances; merkatal balantza \berdindu to restore the balance of trade; aurrekontua berdintzeko to balance the budget2. (lautu) to level, level outb. (leundu) to smooth, smooth over3. Fin. ( zorra) to pay off, liquidate4.a. (gosea) to stave off; satisfyb. (egarria) to quench5. (erkatu, konparatu) to compare6. Kir. to equal; iazko marka \berdindu nahian wishing to equal last year's record da/ad.1. to become equal2. Kir. to tie -
3 danda
iz.1. ( epea) installment; sei \dandatan ordaintzeko zorra to debt payable in six installments2. ( txanda) turn2. ( kanpai-hotsa) ring; ordulariaren \dandaak the ringing of the clock -
4 ekarri
iz.1. ( hitz etorria) eloquence, glib, fluency, palaver formala. ; \ekarri ederra du he's glib | he's got the gift of gab ; ez daukat modurik haren \ekarriari erantzuteko I'm unable to answer his glibness; \ekarri handiko hizlaria an eloquent speaker ; \ekarri oneko well-spoken, articulate, eloquent2. ( irabazia) income, earnings; aitaren \ekarria ez zen nahikoa etxeko gastuei aurre egiteko Dad's income wasn't enough to meet household expenses3.a. ( lilura, joera) propensity, liking, penchantb. inclination, fondness, liking, bent4.a. ( fruitua) fruit, productb. ( zeremana) contribution; Aita Barandiaranen \ekarria Aita Barandiaren's contributionc. ( emaitza) production; baratza honek \ekarri onak izan ditu this vegetable garden's had a good yield6. ( zeremana) contribution du/ad.1.a. to bring, fetch, get; \ekarri hona! bring it over here!; berriz \ekarri to bring back; zer dakarzu? what are you bringing? egunero zer ekartzen duzu? what do you bring every day? ; \ekarri! hand it over! ; \ekarriko ditut behiak tegira I'll bring the cows to the stableb. ( garraioek) to carry, transportc. to hold, bear; burua gora ekartzen du he holds his head highd. ( izen) to bear \ekarri behar duzu arbasoen izena you must bear your ancestors' name; Georges Pompidou zenaren izena dakarren erakundea the organization that bears the name of the late Georges Pompidoue. (l andareak, animali mota) to introduce ( -ra: to)2. ( aldizkaria, egunkaria) to carry, have, print ; egunkari honek ez dakar ezer Mongoliako politikari buruz this paper doesn't carry anything about Mongolian politics3. ( sorrarazi, behartu)a. to bring up; hori erran nion, solasak \ekarririk I told him that as it came up in the conversation; arazoak besterik ez dizkizu ekartzen it {causes || brings} you nothing but problems ; erabaki horrek kalteak \ekarriko ditu that decision will bring about harmb. ( behartu; bultzatu) to make, bear down on i-r e-r egitera \ekarri to bear down on sb to do sth ; honek nakar zuri idaztera that {made || induced} me to write you ; mendera \ekarri to subduec. ( gorrotoa) to bring about, stir up, cause, give rise to ; eztabaida horiek gorrotoa dakarte those arguments cause hatredd. gogora \ekarri to remind ; egoera horrek Lehenengo Mundu Gerra gogora dakarkit that reminds me of the First World War4. ( aipatu, aitatu) to quote, cite; ekartzen dizkizut haren hitz berak I'll quote you his very words ; istorioak ekartzen du the story mentions him ; nitaz dakarren lekutasuna the testimony referring to me5.a. ( lege) to invoke, evokeb. ( salapen, e.a.) to bring ; ez zen salapena \ekarri the charge wasn't brought6.a. ( eman) to hand, pass; \ekarri plater hori! hand me that plate!b. ( maitatasuna, obedientzia, e.a.) to have, bear; gurasoei obedientzia \ekarri behar diegu we must obey our parents ; gurasoei begirunea \ekarri behar diezu you must have respect for your parents ; gain-gaineko amodioa ekartzen dio she loves him intensely7. ( suposatu) to mean; gerlak heriotza dakar berarekin war means death; horrek diru asko dakar berarekin that means a lot of money8. ( sinestarazi) to bring round, persuade; nahi dudanera \ekarriko dut I'll bring her round to what I want9. ( nozitu, oinazetu) to suffer ; min handiak \ekarri ditu she's suffered great pain11. ( itzuli) to translate (- ra: into)12. ( landareak, alea) to bear, produce13. ( gutxitu) to bring down, reduce nire zorra hutsera \\ erdira \ekarri nahi dut I want to bring my debt down to zero \\ by half14. ( gertu izan) to be near; euria dakar it's going to rain | rain's just around the corner ; laster umea dakar she's going to have a baby soon15. Mat. to multiply; bi hamarrek ekartzen dute hogei two multiplied by ten equals twenty16. ( joera ukan) to tend towards; hordikeriara \ekarria with a propensity for drunkenness17. Kir. (pilota) to return; aise \ekarri\\\ekarridu Galartzak sakez botatakoa he easily returned Galartza's serve18. ( jarraitu) to follow egunak eguna eta ez dira elkar iduriak one day follows the next and they're not alike Oharra: ekarri duten esaerak aurkitzeko, bila itzazu izenaren, adjektiboaren eta abarren adieran, adib., gogora ekarri aurkitzeko, bila ezazu gogora adieran -
5 hainbesteko
iz. a certain amount; parte hartu nahi dutenak \hainbesteko bat jarri beharko dute those who wish to take part will have to come up with a certain amount il.1.a. so muchb. so many; nire bizitza osoan ez dut \hainbesteko inurri pila ikusi I've never seen so many before in my whole life; ez ziren \hainbestekoak izan ekaitzaren kalteak the damage from the storm was not so great ; enpresak itxi behar izan zuten, \hainbestekoak baitziren galerak the company had to be closed, such were the losses | the losses were such that the company had to be closed; ez ziren \hainbestekoak izan they weren't so many2. so; zorra handia zutela banekien, baina ez \hainbestekoa? I knew they owed a lot but so much?3. \hainbesteko prezioan saldu to sell at such a price -
6 honenbesteko
iz. a certain amount; parte hartu nahi badugu \honenbesteko bat jarri beharko dugu if we want to take part we'll have to come up with a certain amount il.1. so much; muinoetan dagoen elurrak ez du \honenbesteko dirdirarik snow in the hillocks isn't so bright; hemen \honenbesteko elurra denean, Urbian gerrirainokoa bada if there's such an amount snow here, it's knee-deep in Urbiab. so many; nire bizitza osoan ez dut \honenbesteko inurri ikusi I've never seen so many ants in my whole life2. so; zorra handia genuela banekien, baina ez \honenbestekoa I knew we owed a lot but so much? -
7 menderatu
du/ad.1.b. ( p.) to overpower, vanquish; ihes dabilenak ez du etsaia menderatzen he who runs away does not vanquish his enemyc. ( sutea, epidemia) to bring under controld. ( matxinada) to put down, suppress, crush, subdue2. (irud.)a. ( grina, beldurra) to control, master, get over; hasierako beldurra \menderatuz gero ez da zaila once you get over the initial fear it's not difficultb. ( atsekabea) to get over3. ( etxeko zorra) to pay up, liquidate; etxea \menderatu to have the house paid off4. ( hizkuntza) to master da/ad. to submit, succumb; aitari \menderatu zaio he submitted to his father -
8 osatu
io. enriched, enhanced; gipuzkera \osatua enhanced Gipuzkoan Basque du/ad.1. to complete; beste txanpon bat behar dut nire bilduma osatzeko I need another coin to complete my collection2. ( osotasuna eman) to make up, constitute; 7 probintziak osatzen dute Euskal Herria seven provinces make up the Basque Country3.a. to perfectb. ( sortu) to make ; Jainkoa, hezurrez eta zainez \osatu nauzu Lord, you made me out of flesh and blood4. ( sendatu) to heal, cure, restore5. ( irendu) to castrate6. ( bete)a. ( legea) to fulfill, satisfy, meetb. ( iragarpena, profezia) to fulfillc. ( urtea) to turn; gaur Amaiak 7 urte \osatu ditu Amaia's turned 7 today7. ( hornitu) to provide (- z: with) ; itsasontzia gizonez \osatu to man a ship8. ( bildu, aurreztu) to save up; etxe hau erosteko dirua \osatu dugu we have saved money up to buy this house9. ( poesia, olerkiak, kantu) to compose, write10. ( zorra) to pay off, liquidate11. ( bukatu, amaitu) to finish da/ad.1. to be completed2. Med.a. ( eria, gaixoa) to convalesce, recover, recuperateb. ( giltzadura) to harden
См. также в других словарях:
Zorra — Township … Wikipedia
zorra — (Del port. zorro, holgazán, y este der. de zorrar, arrastrar; cf. prov. mandra, zorra, propiamente, mandria, holgazán ). 1. f. Mamífero cánido de menos de un metro de longitud, incluida la cola, de hocico alargado y orejas empinadas, pelaje de… … Diccionario de la lengua española
zorra — |ô| s. f. 1. Carro baixo, com quatro rodas, para transporte de objetos muito pesados. 2. Aparelho sem rodas geralmente feito de um tronco bifurcado, para transporte de grandes pedras ou de outros objetos muito pesados. 3. Raposa velha. 4. … … Dicionário da Língua Portuguesa
Zorra — I (Derivado del port. ant. zorrar, arrastrar.) ► sustantivo femenino 1 ZOOLOGÍA Mamífero carnívoro cánido, de cola larga y tupida, hocico puntiagudo y orejas empinadas, con el pelaje de color pardo rojizo y que se alimenta de aves y de pequeños… … Enciclopedia Universal
zorra — s. mujer promiscua. ❙ «Has visto a esa zorra de Amalia?» Francisco Umbral, Balada de gamberros. ❙ «¿Qué decía esa zorra?» Rosa Montero, La hija del caníbal. ❙ «Se autodefinen como grandes conocedores de la fauna bacalao, ganados, gallinas, cerdas … Diccionario del Argot "El Sohez"
zorra — 1. vagina; vulva; entrepierna; sexo femenino; cf. poto, champa, concha, chucha, choro, chorito; mi amor, póngase calzones mire que se le ve la zorra sentada ahí mirando la tele , Profesor, por qué se dice zorra por... bueno usted sabe... Supongo… … Diccionario de chileno actual
Zorra — La palabra zorra puede tener diversos significados: Zorra es el femenino de un animal, véase zorro. La constelación de la zorra. Una máquina llamada zorra. Es una palabra vulgar para referirse a una prostituta. Es una palabra vulgar para… … Wikipedia Español
zorra — s f I. 1 Mamífero carnívoro de la familia de los cánidos, de hocico puntiagudo, orejas largas y afiladas y cola también larga; su vista y olfato son muy agudos, y su pelaje poblado es valioso en la industria de pieles finas 2 Zorra gris (Urocyon… … Español en México
zorra — {{#}}{{LM SynZ41639}}{{〓}} {{CLAVE Z46098}}{{\}}{{CLAVE}}{{/}}{{\}}SINÓNIMOS Y ANTÓNIMOS:{{/}} {{[}}zorra{{]}} {{《}}▍ s.f.{{》}} {{※}}vulg. desp.{{¤}} {{♂}}(mujer){{♀}} = {{SynP32731}}{{↑}}prostituta{{↓}} {{#}}{{LM Z46098}}{{〓}}… … Diccionario de uso del español actual con sinónimos y antónimos
zorra — o, as, os. Del portugués zorro , holgazán, de zorrar , arrastrar. • Huir como zorra que cría siete. (frs.) (col.) Salir despavorido. Según vio que las animadoras iban hacia él micrófono en mano salió huyendo como zorra que cría siete. (El habla… … Diccionario Jaén-Español
zorra — significado: zorra, raposa, rapiega etimología: tal vez, del port. zorrar (‘arrastrar’); vasco azari, azaria(‘zorra/o’) … Etimologías léxico asturiano